Vi har i ett tidigare öppet brev till Jan Björklund påpekat det absurda i att outhyrda bostäder och lokaler ges rösträtt vid ombildning till bostadsrätter, men endast med den automatiska funktionen att räknas som nej-röst, vilket faktiskt sätter de intentioner ur spel som har avspeglats i tidigare remissvar och lagstiftning.
Fundamentet i nuvarande lagstiftning är det rimliga kravet att en ombildning får ske om två tredjedelar är för beslutet. Vid beräkning av två tredjedels majoritet anges enligt 1 kap. 5§ andra stycket ”Vid beräkningen av antalet lägenheter som avses bli upplåtna med bostadsrätt räknas som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller lokal.” Vidare sägs i lagen 1999 att ”Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet har gått med på beslutet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 1 kap. 5§ andra stycket.”
I promemorian till denna lag föreslogs emellertid att det skulle krävas tre fjärdedelars majoritet – ett förslag som såväl Svea hovrätt som Hyresnämnden i Stockholm tillbakavisade och ansåg att två tredjedelar skulle vara tillräckligt. Beslutet om två tredjedelars majoritet vilar således på en solid grund.
Definitionen av två tredjedelars majoritet manipulerades under 2003, när en ny lag trädde i kraft, som i propositionen formulerades ”Vidare föreslås en skärpning av majoritetsregeln vid ombildning. En bostadshyresgäst skall vara folkbokförd på fastigheten för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs för ett beslut om ombildning”. Genom denna skärpning kan en innehavare av en lokal inte ges rösträtt.
Frågan blir emellertid mer komplicerad, då formuleringen 1 kap. 5§ andra stycket innefattar lokaler som inte används för bostadsändamål och inte heller självklart kommer att ombildas till bostadsrätter. Effekten av detta innebär att ett försök att ombilda ett lägenhetsbestånd med många lokaler kommer att diskrimineras, genom att två tredjedelar av de boende aldrig räcker för en ombildning.
(s) har alltid försökt stoppa eller bromsa bostadsrättsformen och har genom att på detta sätt vrida lagtexten åstadkommit en formulering som verkar tvärtemot den grundläggande inriktning som anvisades 1999.
Fastighetsägare som Stockholmhem har utnyttjat den nya lagen och höll fyra lägenheter outhyrda i över ett år – trots bostadsbrist i Stockholm - under en ombildningsprocess, vilket räckte till för att på så sätt underminera lagens anda om två tredjedels majoritet och stoppa ombildningen. Detta anser vi snarast är lagtrots trots att majoriteten i Stockholms stadshus borgerlig!
Mats, nu har du chansen att visa att kvalificerad majoritet inte är ett flumord som kan manipuleras på ett godtyckligt sätt. Gör klart att beslutet från 1999 skall göras entydigt, så att rekvisit vid en omröstning är att endast mantalsskrivna på sina bostäder får rösträtt, att lokaler och tomma lägenheter inte inräknas och att kvalificerad majoritet beräknas så att minst två tredjedelar av de på fastigheten mantalsskrivna boende skall vara för en ombildning.
Det är manipulation och bedrägligt att kräva två tredjedels majoritet om outhyrda bostäder och lokaler automatiskt ges rösten ”nej” vid en köpstämma. Har ni inte tänkt på det under era år vid makten? Det är ju nu ni har chansen att rätta till manipulerande lagstiftning. Om du håller med oss i logiken, Mats, gör något åt det! Om du inte vill, förklara varför!
onsdag 28 januari 2009
söndag 11 januari 2009
Öppet brev till Jan Björklund (fp)
Största möjliga frihet utan att inkräkta på andras frihet har varit liberalismens princip sedan urminnes tider. Folkpartiet formulerar det så här:
” Målet för folkpartiets politiska förslag är att var och en av oss ska ha frihet och möjlighet att förverkliga våra drömmar om ett gott liv. Vi tror på människors förnuft och samvete. Politiken ska riva hinder och skapa förutsättningar – inte bestämma hur vi ska leva våra liv. Det personliga ansvaret kan aldrig ersättas av politiska beslut.”
Demokrati betyder för de flesta att minoriteten har underkastat sig majoritetens beslut, och det förutsätts att majoriteten tar nödvändig hänsyn till minoritetens åsikter och behov. I särskilt viktiga fall, där man vill skydda minoriteten, krävs det 2/3 majoritet, d.v.s. två måste vara för ett förslag mot varje person som är emot förslaget. Vid ombildning av fastigheter har man fastställt kravet på 2/3 majoritet för ombildning. Man skulle då kunna tro att det går två personer som vill ombilda på varje person som är däremot. Det märkliga är att även tomma lokaler och lägenheter också har rösträtt och redan har getts rösten ”nej”. Skulle någon ha två hyreskontrakt, exempelvis en bostad och en lokal, har man endast en röst, vilket innebär att en av lokalerna automatiskt tilldelas en nejröst. Vid omröstning i Storlogen där vi med någon rösts marginal inte uppnådde 2/3 majoritet beräknat på totala antalet kontrakt, hade vi på icke ja-sidan 4 outhyrda lägenheter och 1 outhyrd lokal som ”röstade nej” samt 3 lokaler, vars ägare inte kunde utnyttja sitt ja-intresse för ombildning. Om man i stället för att ge dessa lokaler en nej-röst hade uteslutit dem ur omröstningen, hade vi uppnått nära 75 % för en ombildning, mot vilket står 25 % representerande dem som antingen är ointresserade av att delta i en omröstning eller aktivt röstat nej.
Nog verkar det lite som Alice i underlandet när lokaler ges rösträtt som sänker den faktiska majoritetens önskemål. I den övriga politiken brukar man tala om soffliggarpartiet, som ett av de största partierna med 20- 30 % av rösterna. Skulle soffliggarpartiet räknas på samma sätt som i bostadsrättssammanhang, skulle sannolikt både folkpartiet och kristdemokraterna hamna under 4 %-spärren och åka ur riksdagen. En sådan tanke skulle samtliga politiker avfärda och hävda att det är styrkan mellan de aktiva väljarna som ska fälla utslaget. Det tycker också vi är självklart, och därför borde det givetvis också gälla val om ombildning till bostadsrättsföreningar.
Mot den bakgrunden, där ”soffliggarpartiet” och de outhyrda lokalerna gavs rösten nej, förvägrades vi rätt till ombildning av Stockholmshems styrelse ledd av folkpartisten Björn Ljung med styrelsens motivering att man önskade få lugn i området. Hur var det folkpartiet sa? ” Det personliga ansvaret kan aldrig ersättas av politiska beslut.” Vi läser nu i SvD att folkpartisterna i Stockholms Stadshus knappast bekänner sig till de fria liberala idéer som är fundamentet i folkpartiet. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2303727.svd
Hur ska man kunna utgå från att lugnet återställs, när kanske 85 % av människorna i området inte ges den rimliga rätt som såväl vår demokrati förväntar sig som liberalismens princip kräver.
Skillnaden mellan en envis man och en vis man är att en vis man kan ändra sig. Är ni i folkpartiet visa eller envisa?
” Målet för folkpartiets politiska förslag är att var och en av oss ska ha frihet och möjlighet att förverkliga våra drömmar om ett gott liv. Vi tror på människors förnuft och samvete. Politiken ska riva hinder och skapa förutsättningar – inte bestämma hur vi ska leva våra liv. Det personliga ansvaret kan aldrig ersättas av politiska beslut.”
Demokrati betyder för de flesta att minoriteten har underkastat sig majoritetens beslut, och det förutsätts att majoriteten tar nödvändig hänsyn till minoritetens åsikter och behov. I särskilt viktiga fall, där man vill skydda minoriteten, krävs det 2/3 majoritet, d.v.s. två måste vara för ett förslag mot varje person som är emot förslaget. Vid ombildning av fastigheter har man fastställt kravet på 2/3 majoritet för ombildning. Man skulle då kunna tro att det går två personer som vill ombilda på varje person som är däremot. Det märkliga är att även tomma lokaler och lägenheter också har rösträtt och redan har getts rösten ”nej”. Skulle någon ha två hyreskontrakt, exempelvis en bostad och en lokal, har man endast en röst, vilket innebär att en av lokalerna automatiskt tilldelas en nejröst. Vid omröstning i Storlogen där vi med någon rösts marginal inte uppnådde 2/3 majoritet beräknat på totala antalet kontrakt, hade vi på icke ja-sidan 4 outhyrda lägenheter och 1 outhyrd lokal som ”röstade nej” samt 3 lokaler, vars ägare inte kunde utnyttja sitt ja-intresse för ombildning. Om man i stället för att ge dessa lokaler en nej-röst hade uteslutit dem ur omröstningen, hade vi uppnått nära 75 % för en ombildning, mot vilket står 25 % representerande dem som antingen är ointresserade av att delta i en omröstning eller aktivt röstat nej.
Nog verkar det lite som Alice i underlandet när lokaler ges rösträtt som sänker den faktiska majoritetens önskemål. I den övriga politiken brukar man tala om soffliggarpartiet, som ett av de största partierna med 20- 30 % av rösterna. Skulle soffliggarpartiet räknas på samma sätt som i bostadsrättssammanhang, skulle sannolikt både folkpartiet och kristdemokraterna hamna under 4 %-spärren och åka ur riksdagen. En sådan tanke skulle samtliga politiker avfärda och hävda att det är styrkan mellan de aktiva väljarna som ska fälla utslaget. Det tycker också vi är självklart, och därför borde det givetvis också gälla val om ombildning till bostadsrättsföreningar.
Mot den bakgrunden, där ”soffliggarpartiet” och de outhyrda lokalerna gavs rösten nej, förvägrades vi rätt till ombildning av Stockholmshems styrelse ledd av folkpartisten Björn Ljung med styrelsens motivering att man önskade få lugn i området. Hur var det folkpartiet sa? ” Det personliga ansvaret kan aldrig ersättas av politiska beslut.” Vi läser nu i SvD att folkpartisterna i Stockholms Stadshus knappast bekänner sig till de fria liberala idéer som är fundamentet i folkpartiet. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2303727.svd
Hur ska man kunna utgå från att lugnet återställs, när kanske 85 % av människorna i området inte ges den rimliga rätt som såväl vår demokrati förväntar sig som liberalismens princip kräver.
Skillnaden mellan en envis man och en vis man är att en vis man kan ändra sig. Är ni i folkpartiet visa eller envisa?
måndag 5 januari 2009
Hemliga GrannFöreningen
God fortsättning på det nya året!
Före jul efterlyste vi en medlemsförteckning för LH Gubbkärrsdalen, och Terje svarade att det var enkelt fixat, bara ett samtal till centrala HGF. Så blev både Terje och vi lurade. För här är svaret från ansvarige Richard Dazley:
”Medlemslistor skickar vi ut till Lh styrelsen i samband med årsmöten, om styrelsen vill ha det. Det tillhör inte våra vanliga rutiner att skicka ut medlemslistor till medlemmar.
Med ovanstående motivering avslår jag begäran om att få ut medlemslistor.”
Jag har varit medlem i många föreningar men ingen så hemlig att man inte får veta vilka andra som är medlemmar. Hur ska man kunna få en gemenskap med likasinnade om man inte ens vet vilka som är medlemmar? Så har då HGF fått en ny betydelse: Hemliga GrannFöreningen.
Före jul efterlyste vi en medlemsförteckning för LH Gubbkärrsdalen, och Terje svarade att det var enkelt fixat, bara ett samtal till centrala HGF. Så blev både Terje och vi lurade. För här är svaret från ansvarige Richard Dazley:
”Medlemslistor skickar vi ut till Lh styrelsen i samband med årsmöten, om styrelsen vill ha det. Det tillhör inte våra vanliga rutiner att skicka ut medlemslistor till medlemmar.
Med ovanstående motivering avslår jag begäran om att få ut medlemslistor.”
Jag har varit medlem i många föreningar men ingen så hemlig att man inte får veta vilka andra som är medlemmar. Hur ska man kunna få en gemenskap med likasinnade om man inte ens vet vilka som är medlemmar? Så har då HGF fått en ny betydelse: Hemliga GrannFöreningen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)